Hexagoner

Jag har påbörjat ett nytt mastodontprojekt (det räckte visst inte med ett antal tröjor, en mormorsrutefilt och en massa små projekt). Ändå sen jag såg Nusse-Idas fina lapptäcken har jag velat göra ett eget, och jag började egentligen testa för rätt länge sen. Men då förstod jag inte riktigt hur jag skulle sy ihop hexagonerna, nu när Ida förklarat ytterligare en gång förstår jag och då är det så mycket lättare!

Det finns en jättebra förklaring på Nusseblogg om hur man gör, men det jag inte förstod var att i en "blomma" ska alla bitar först sys ihop med mittendelen, sen plockas dess kartongbit ut och först efter det sys de sex bitarnas kanter ihop med varandra.

Detta lapptäcke får ta precis den tid det vill, jag syr några rutor här och några rutor där. Bra att göra under Astrids maraton-amningar, då är en stickning för tung att hålla i men jag blir uttråkad av att bara sitta. Planen är att det ska vara klart om ca ett år när vi gör om arbetsrummet till lekrum. Då ska vi ha en vuxensäng där som kuddhörna/extrasäng och på den ska lapptäcket ligga (Astrid sover i vår säng, och skulle hon ändå sova i egen säng då kommer hon i alla fall inte sova i eget rum).

Spinnrock

I lördags åkte vi till en loppis som ligger rätt nära och äntligen fick jag tag på en spinnrock! Det finns ju spinnrockar ganska ofta på loppisar, men sen jag blev gravid har jag varit alldeles för sällan på loppis (för sällan mot vad jag vill alltså). Först klarade jag inte lukten och sen med bäbis har vi helt enkelt inte kommit iväg. 

Den här spinnrocken har en extra fin detalj med initialerna och årtalet. Tycker dock att det är lite märkligt med initialerna, S i slutet brukar ju betyda son, och det är alltså manliga initialer. Spånad är så starkt förknippat med kvinnor, så jag blir nyfiken på varför! Jag la ut en bild på instagram och där resonerade jag, Lina Oj och Bomkulla lite. Vi gissar på att det är en friargåva, har någon av er en annan teori?

Den verkar spinna fint i alla fall, men tyvärr kan jag inte testa den helt. På loppisen kollade jag att den funkade, men jag missade att det inte fanns en enda spole/bobbin med. Attans! Nu letar jag på tradera och blocker efter spolar men de fåtal jag hittat är för stora. Är det någon som har spolar som inte används som är ca 9cm långa? Jag vill hemskt gärna köpa i så fall! Eller om någon i Göteborgsområdet har spolar att låna ut ett litet tag tills jag fått tag på egna? Jag vore evigt tacksam i så fall! Jag vill ju spinna NU!

Finaste klippdockan

Det här är så fint så det är inte klokt, Astrid har blivit en klippdocka! Det är Agnes Brandels som har ritat, och jag är så hedrad och stolt över att hon tecknat av just min unge. Älskar detaljerna med den stickade koftan som jag gjort, prickiga byxorna, röda koftan och så fick ju Dronken vara med också!

Vårstädning på bloggen

Äntligen har jag tagit tag i en förändring av bloggen, välbehövligt efter att ha haft samma header i ca tre år. Jag har uppdaterat kategorierna lite också, och likaså uppdaterat länklistan (även om jag säkert glömt någon). Skönt!

Nöjdstickningen

Den här tröjan är så rolig att sticka på! Nu har jag kommit till oket, och jag vill bara sticka hela tiden. Är så nöjd med färgvalet också, två bruna nyanser, vitt och blått är verkligen mina färger. En riktig nöjdstickning! I huvudet planerar jag nu islandströjor till hela familjen. 

Riddari heter mönstret för den som undrar, och garnet är ljuvligt mjuka Abuelita merino worsted. 

Att utmana sig själv i lagom takt

Idag skulle vi åkt upp till Stockholm eftersom jag skulle varit med på en rolig sak som jag snart kan berätta mer om. Redan från början var jag tveksam till om jag skulle orka, men så köpte vi biljetter för två månader sen och jag tänkte att i maj, då är Astrid tre månader och jag är lugn och trygg i min mammaroll. Så närmade sig resan med stormsteg och jag kände bara NEJ. Ångesten översteg glädjen så att säga. Inte bara tågresan utan hela stockholmsvistelsen med tunnelbana, massa folk, inte bo hemma osv.

Så häromdagen bestämde vi oss för att inte åka. Det är så skönt att ha tagit det beslutet, men samtidigt kan jag inte hjälpa att jag direkt känner mig så dålig och feg. "Alla andra" verkar ju klara av att fortsätta sina liv precis som vanligt, åka bort och göra grejer. Inte jag. För mig är det fortfarande ett äventyr att åka ner till centrala Göteborg (det tar ca 10 min med spårvagn från vår lägenhet) eller ta en längre promenad. Efteråt är jag helt slut.

Men jag måste komma ihåg att för bara två månader sen vågade jag mig knappt utanför dörren själv, och det gör jag nu helt utan problem! Det går framåt. Jag försöker utmana mig själv i lagom takt, men satan i gatan vad svårt det är att inte jämföra sig med andra.

Marias ljusstakar

I förra veckan fick jag finpost - Marias underbara ljusstakar! Det var kärlek vid första ögonkastet när hon visade dem i bloggen, och nu när hon gjort en ny omgång fick jag köpa två. Jag älskar dom! 

Det är verkligen extra roligt med handgjorda produkter, ju mer jag sysslar med "mitt" hantverk desto mer uppskattar jag även den typ av hantverk som jag själv inte behärskar. De här ljusstakarna som är gjorda av Maria betyder så himla mycket mer för mig än en dussinljusstake från någon kedja.